Växt upp tillsammans
En omogen 10åring, som älskade användandet av bokstaven "Z" och inte vågade publicera selfies, ett ord som jag då aldrig ens hört ordet , skapade bloggen med namnet Hanzenpanzen. Redan i namnet märks denna 10årings förkärlek till z.
Mitt namn är Hanna och jag har bott i Stockholm hela mitt liv. Mitt största intresse är fotboll det ägnar jag större delen av min tid åt. Jag älskar känslan av att prestera bra och är en extrem vinnarskalle. Detta märks tydligt både i mitt fotbollsspelande och i skolan.
Jag föddes en snöig december natt 1999 och 26 dagar gammal upplevde jag milleniumskiftet. När jag var 1.5 år blev jag storasyster till en liten kille som blev bemött med massa kramar och pussar. Idag kan han ibland vara världens pina men ibland så kan han vara världens bästa. Martin är hans namn och han nämns ofta här på bloggen.
Först som treåring började jag på dagis. Där träffade jag min dåvarande granne, Linnea. Hon är född på andra sidan om milleniumskiftet men trots det fann vi varandra . Än idag har vi kontakt och vi ses några gånger per år. Hon var den person som tvingade med mig på fotboll. Detta var vid 4 års ålder och jag var en blyg osäker tjej medans hon var klart mer utåttrikad. Fotboll blev aldrig riktigt hennes grej så hon slutade efter några träningar. Idag skulle jag säga att det är genom fotbollen som jag skaffat mig en ganska stor umgängeskrets.
Min mamma blev tränare för mitt lag och bland hennes tränarkollegor fanns Leffe och Peter. Evelina (oftast kallad Evis) och Mimmi, deras döttrar, och jag har ju blivit tvingade till att spendera oerhört mycket tid med varandra på grund av fotbollen och idag definerar jag dem som två av mina närmaste vänner. Deras namn dyker självklart upp på bloggen emellan åt.
2012 började en ny tjej i fotbollen. Joline hette hon och hon kom att bli min bästa vän. Vi är helt olika till sättet men att umgås med henne kändes självklart från första början. Denna blondin har förgyllt många av mina dagar sedan vi först träffades för snart tre år sedan.
4 år efter startandet av bloggen sitter jag med datorn iknät. Snart fyllda 15 år har jag mognat något, blivit mindre blyg och en starkare människa. Jag har växt upp tillsammans med bloggen. Lärt mig en massa av den. Och trots att den har sätt bättre dagar än idag så har jag inga som helst planer på att lägga ner bloggandet.
Dags för ett erkännande
Så nu är det såhär att jag på senare tid har insett att min syn inte är den bästa så den 21 maj i år fick jag tid hos optikern. Jag och mamma åkte in dit efter min orienteringsdag och dem upptäckte att jag mycket riktigt har problem med synen. Jag är närsynt och mina linser/glasögon har styrkan -1.25 (höger) och -1.5 (vänster). Hursomhelst så när jag var där denna majdag så beställde jag ett par glasögon. Inte de mest exklusiva eftersom jag ändå mest vill använda linser. I fredags (30 maj) var det dags för linsprovning. Jag det gick väl inte sådär jättebra och jag fick endast in en lins och ut den på 30-40 min. Dagen efter så fick jag överge Joline för att åka in till stan igen för linsträning. Då gick det betydligt enklare. Jag lyckades faktiskt ganska snabbt med att både få ut och in dem.Så jag fick åka där ifrån i linser.
När jag kommer ut till götgatan säger jag till pappa:
"WOW är det rutor på globen". Visst jag hade sett dem förut men inte på sådant långt håll. Sedan dess har jag haft flera "AHA"-upplevelser. Jag har bland annat kunnat se mina med- och motspelares ansikten på fotbollsplanen, kunnat läsa texten på tvn och idag kunde jag se vad som stod på tavlan utan att anstränga ögonen till max.
Idag väl hemma från skolan så fick pappa sms från optikern och mina glasögon hade kommit dit nu. Så efter en tur in till stan så var jag hemma med mina glasögon i en kasse. Så nu är dem testade och klara och jag är mentalt redo (haha) för att visa mig online iklädd glasögon. Okej, here we go:
Hejdå 2013 ~ Hej 2014
2014 - året då jag ska fylla 15, året då jag ska sluta 8an, året då jag ska börja 9an, året då jag ska åka till Barcelona på träningsläger, året då jag ska le - jag hälsar dig välkommen.
2013 - året då jag fyllde 14, året då jag sprang en mil, året då jag började 8an, året då jag log - jag hälsar dig farväl.
Jag kommer sammanfatta 2013 i 3 inlägg efter det här. Tänkte göra en nyårslista så den hittar ni här under↓. Sen så har jag skrivit ihop lite längre sammanfattningar i de övriga inläggen.
Gott nytt år på er!
Gjorde du något i år som du aldrig har gjort förut? Träffade en av mina släktingar från USA, utbildade mig till domare, bodde på hotell med fotbollslaget och spelade poker.
Höll du några av dina nyårslöften? Jag hade inga riktiga nyårslöften. Ett outalade löfte var dock att springa till Ankarudden, dvs över en mil, med Michaela och det höll jag.
Vilka länder, städer och ställen besökte du?Spanien, Göteborg, Falun, Linköping och Idre
Är det något du saknade 2013 som du vill ha 2014? En vit jul och nyår
Vilken tid under året var du lyckligast? Under sommaren för du gjorde jag så mycket kul och umgicks med en massa fina människor.
Vilken tid under året var du lyckligast? Under sommaren för du gjorde jag så mycket kul och umgicks med en massa fina människor.
Vad gjorde du på din födelsedag? Sjöngs för av familjen och fick fina presenter, tittade på julkalendern, såg snön falla, dansade snödans, blev sjungen för 3 ggr i skolan och träffade Anneli.
Har du bockat av någonting på din before-i-die lista? • ha magrutor - check • springa milen - check •
Har du några nyårslöften till 2014? Springa milen igen och njuta så mycket jag kan av livet
Lockig?
Ja mitt hår blir alltid lockigt så fort jag rör mig utanför dörren än fuktig dag. Jag har hört hur flera med rakthår önskar sig lockigt hår men jag vill ha rakt. "Gräset är grönare på andra sidan" som man brukar säga. Rakt hår blir så fint i snoddar! Inga hårlockar som sticker ut och spretar. Inte heller några konstiga virvlar i luggen. Åh tänk va skönt!
Jag kan förstås platta det men efter en timme är det lockigt igen. Det tar ju nästan lika lång tid att platta det som den tiden det locka det. Värt det? Nej inte enligt mig.
Frukost
Om någon mot förmodan missat det här med att jag är en morgonmänniska som ÄLSKAR frukost så kan jag meddela att jag är det. När jag vaknar vill jag ha frukost direkt och får jag inte det vill jag lägga mig ner och skrika. Då mina kompisar varken är morgonpigga eller frukostälskare kan det bli ett problem när man sover över hos någon men det är bara bita i det sura äpplet och ligga och vänta på frukost i 3 till 4 timmar. Tråkigt men sant!
Lunch och middag är inte mina favoritmåltider. Jag gillar inte så mycket och jag äter inte jätte mycket men inte jätte lite heller. En eller två mackor och en skål med antingen youghurt eller gröt står därför alltid på bordet på morgonen så att jag orkar med en hel dag full med fart.
10 sanningar om mig
Jag är mästare på att se oseriös ut på bilder (titta upp om du inte tror mig↑)
När jag äter smet efter att ha bakat ser jag ut som en tre åring med smet i hela ansiktet
Jag älskar att vara ute på vårat landställe på sommaren
Jag har varit i Spanien 14 gånger
Jag är sjukt morgonpigg
Jag använder nästan aldrig smink, max en gång i månaden
Jag ger alltid allt jag har på fotbollsmatcher
Min tå som jag skadade den 2 januari i år gör fortfarande ont
Jag tycker att frukosten är den godaste måltiden på dygnet
Jag har svårt att stå stilla
Om mig
Mitt namn är Hanna och jag är född 1999. Jag bor i en villa strax utanför Stockholm tillsammans med min familj. Jag har bott i det här området hela mitt liv och jag gillar det verkligen. Här bor många av mina vänner och jag har några av mina finaste minnen här ifrån.
Mitt absolut största intresse är fotboll och jag tränar det 3 ggr i veckan. På helgerna är det en till två matcher. I mitt lag är vi 26 tjejer vilket betyder att vi har två lag igång i St:Erikscupen. Vi spelar i högsta serien med ett av dem och det andra spelar i en lägre serie. Jag brukar vara lagkapten och det är jätte kul att peppa mina medspelare. På fotbollsplanen gör jag allt för att vinna och mina klasskompisar tror nog inte att jag kan vara så tuff som jag är på planen. Fotbollen tar upp en stor del av mitt liv men det är absolut värt det eftersom jag älskar fotbollen.
Jag är väldigt kräsen vad det gäller mat och starka kryddor, såser och grönsaker faller inte mig i smaken. Mina vänner brukar fråga mig om det inte blir torrt men det tycker jag faktiskt inte. Min favoriträtt är biff och pommes och den absolut bästa kocken som finns är mormor. Jag älskar hennes mat! Hos henne äter jag till och med sås ibland.
Sommaren är en underbar årstid! I vattnet trivs jag helt utmärkt och om jag kunnat hade jag badat hela dagarna. När jag kommit i vattnet är det svårt att tvinga upp mig och när jag är på land behöver man bara nämna att man ska bada så hänger jag på. Jag har väldigt lätt för att bli brun och jag behöver endast vistas i solen en super kort tid så blir jag som en pepparkaka.
